har aldrig mått så här.

För att sammanfatta min resa under veckan som gått.

Onsdag: började känna mig hängig och trött. Trodde att jag bara var hängig och trött.

Torsdag: måste till skolan, har engelska, läraren är äntligen på bättre humör.

Fredag: halsmandlar stora som klementiner. Stannar hemma. Photoshoot med B2, troligen smittade jag henne.

Lördag: ännu mera hängig! Tar det lugnt.

Söndag: välkommen till skidparadiset! Tänker: vilar ut ordentligt idag så kan jag ge gärnet resten av veckan.

Måndag: vaknar och mår skit. Åker till doktorn. Tar prover: grattis, jag har streptokocker. Stannar hemma, sover. Underbara kusinen spelar underbart på saxofonen, men med migrän känns det som om mitt huvud kommer sprängas när som helst!! Kvällen: mår bättre, snart är jag på benen och allt är toppen.

Tisdag: vaknar och kan inte röra mig. Näsan och ögonen har runnit hela natten, fortsätter hela dagen, som om jag skulle ha sett Titanic 100 gånger. Behöver hjälp med att vända mig om i sängen, men rör nån mig skriker jag (utan röst), är öm. Äter ur sugrör, ingen kraft. Vill vara cool som kusinen min, för att just nu är jag kok het! Doktorn säger: scharlakansfeber. Jag säger: varför allt detta på en och samma gång, nu?? Kvällen: bättre igen, ska gå bra.

Onsdag: vaknar lite bättre än igår. Men det går bara utför.(och nej, sorgligt nog, inte i en backe!) Har fått blåmärken över hela kroppen. Kan inte ligga, sitta, stå. Gör ont överallt. Och ja, jag har influensa! Kvällen: har varit placerad på en loftsäng, kollapsat ihop varje gång jag ska ner. Nu flyttas jag till vardagsrummet. Hela natten: ticktackticktack.

Torsdag: "vaknar" (sov ju aldrig). Blir utslängd ur stugan. Blev bländad av snön. Alla åker skidor. Jag sitter här vid en brasa och skriver. Har inte orkat röra fingrarna förrän nu, inte orkat tänka. Snart lägger de av. Iakttagas av två norrmän. En tår faller. Ser nog drogad ut. Orkar inte bry mig. Bara om datorn, bloggen, alla ni. Utslag på grund av alla olika mediciner som alla ska tas vid olika tider om dygnet..


Sammanfattning:  resan jag planerade och som jag såg fram emot, har alla andra fått uppleva. Har inte kommit iväg i backarna en enda gång! Hur är detta möjligt? Allt på samma gång! Det enda jag lyckats undvika är magsjuka. Skulle inte skrivit det! Peppar peppar ta i trä!!!


Ja. Manda, då vart de väll i alla fall bevisat! Världen är allt typisk!


Men om en vecka och 3 dar ska jag vara frisk, då är det min artonårsdag!!


Nu är mina armar döda, och jag. Ska sova nu. Och hela resan hem. Och hela dan imorrn.

nattinatti


Kommentarer
Postat av: Manda

Det är synd om dig. Jag mår dåligt för din skull. Jag blir deprimerad. Fy fan...

Vi får hoppas att din artonårsdag blir bättre!

Kram

2009-02-05 @ 18:04:37
Postat av: MH

Stackare!!! Nej fy vad hemskt!!! Vet inte ens vad streptokocker är för ngt men det låter hemskt!!! T, du skulle ju åka skidor! Stackare!!!

2009-02-05 @ 18:42:42
Postat av: discopennan hälsar.

nääämeen thea! jag lider med dig, stackare!

hoppas du blir bättre snart och framförallt, tills din 18 årsdag!:)

discopennan saknar dig här i sin ensamhet. kryakryakryakryakryakrya!!:)

kraaam



2009-02-05 @ 19:15:12
Postat av: Hansson

neeej Thea, seriöst vilken otur du har! deprimerad blir man som andra skrivit innan mig, herre gud. Men du, nu måste din otur va över, du måste va frisk när du fyller 18! ney fy krya på dig nu!

Puss på dig

2009-02-06 @ 16:16:54
Postat av: T

alla: tackar, vill tillbaka till mitt liv nu. har saknat det något enormt. är mycket som är på gång just nu ju! :D

2009-02-08 @ 13:53:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0